Herr Ambassadör Viktor Ivanovitj Tatarintsev

I tidningen läser jag om hur ryska familjer flyttar till Dubai eftersom de inte längre vill, eller vågar, bo i Ryssland. En kvinna uttrycker tacksamhet över att de hann flytta innan hennes man riskerade att rekryteras till armen. I Dubai behöver man dessutom inte höra talas om kriget eftersom ingen talar om det där. Hon tillägger att det är tråkigt att så många människor dör i Ukraina, men att det är något hon undviker att tänka på.

Säg mig, Herr Ambassadör, har inte President Putins Ryssland misslyckats med att fostra lojala medborgare när de drar till Dubai i stället för att stanna hemma när landet behöver dem? Det kan ju inte båda gott för framtiden om alla som kan lämnar landet. Det måste ju bli dubbelt så svårt för dem som är kvar. Och en soldat kan bara dö en gång för sitt land, sedan måste man ju ha fler soldater, eller hur.

Sedan vill jag bara klargöra en sak. Jag har nu stått 44 gånger med samma plakat på samma ställe utanför ambassaden. Det innebär förstås att jag känner igen flera personer som kommer och går, men jag vet inte vad de heter. Det är sant att jag noterar i ett block ibland, men det är för att komma ihåg saker som ibland hamnar i brev till er, Herr Ambassadör. Jag för verkligen inte bok över era aktiviteter, så ni behöver inte ringa efter polisen en gång till.

Men som jag skrivit tidigare, om President Putin avslutar kriget och tar hem sina trupper, kommer jag omedelbart att sluta med mina demonstrationer.

Я протестую против военной спецоперации России в Украине

Jag protesterar mot det ryska anfallskriget i Ukraina

I protest the Russian war of aggression in Ukraine.

Högaktningsfullt

En Bekymrad Medborgare